Memorera ditt tal

Ska man hålla ett föredrag är förberedelse ett nyckelord för att lyckas bra.

Även om du är en som gillar att vara lite ”lös i kanterna” och tala mer fritt, eller en som vill ha striktare ramar, så behöver du kunna ditt tal innan du håller det.

Att skriva det samma dag och bara läsa upp från ett papper (eller en powerpoint) blir sällan bra. Då ska du vara oerhört rutinerad för att komma undan med det.

Att använda powerpoint kan vara ett bra sätt att komma ihåg det man ska säga och att understryka det man beskriver.

MEN, det får inte vara ett manus man läser ifrån, istället för att memorera det man ska prata om.

Det finns inget tråkigare än att lyssna på någon som säger ungefär samma saker som står upprabblat på en powerpoint. Dessutom ofta i lite för liten stil.

Då försöker åhörarnas hjärnor både titta på dig och texten samtidigt och tröttnar snabbt. Och resulterar i att dom blir en ofokuserad och lite uttråkad publik. Och det vill vi ju inte ha.

Samtidigt blir det inte alltid så levande om du memorerar talet ord för ord. Det kan lätt låta stelt. Ett bra knep är att skriva ned stolpar som du sedan repeterar med.

Så gör man som komiker.

Detta tillåter oss att använda lite olika formuleringar för att berätta samma sak. Vilket också gör att vi själva inte tröttnar på berättelsen.

Men om du känner dig tryggare med att ha allt nedskrivet och memorera det och samtidigt få det att låta spontant, då har du också en vinnare. Känn efter vad som passar dig bäst.

Så gå igenom ditt tal många gånger så du vet vad du talar om och i vilken ordning du ska föra fram allt, så det blir förståeligt och ditt budskap når ut på bästa sätt!

Bara du FÖRBEREDER dig!

Internationella kvinnodagen

Idag firas kvinnor över hela världen. Men egentligen är det ju en sorgens dag att internationella kvinnodagen finns.

Att kanelbullens dag finns, kan jag bättre förstå, eftersom den är ett litet svenskt bakverk som kanske glöms bort i alla hälsotrendscaféer med sina chiafrökex  och wellpappsmuffins mm.

Att det imorgon är tomatsåsens dag (dagen efter internationella kvinnodagen) gör att det blir ännu sorgligare på något vis.

Och om ett par dagar är det Mazarinens dag, ja ni förstår vart det här är på väg.

Hur kan en sådan grundläggande sak som halva befolkningens rätt till jämställd behandling ens vara en fråga, som behöver en speciell dag i kalendern för att belysas?

Det är egentligen helt bisarrt.

Och trots det läser jag dagligen feminist-förlöjligande och feminism-ifrågasättande inlägg på facebook. Dagligen. Inlägg om hur ”dessa extremfeminister” sagt si o så. Hur ”feministerna hatar män”. ”Feminazists på gång igen” mm

Men alltså; feministen är inte en person som hatar män.

Feminism är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att ge kvinnor samma rättigheter och möjligheter som tidigare endast varit tillskrivna män. Både politiskt, ekonomiskt och socialt.. Det handlar om rättvisa.

Vad är det som inte går in?

Tror det manliga kollektivet att vi ÄR jämställda? Åtminstone i Sverige.

Eller är problemet kanske att det inte finns något upplevt manligt kollektiv.

Om man som man inte tycker sig vara del av ett manskollektivt tyckande, en manlig struktur, utan att man bara är en härlig kille som har en helt okej kvinnosyn (a la ”dra nu inte alla över en kam, det finns faktiskt många killar som är feminister”) så kan jag förstå att man inte förstår. Men; lyssna då bara på tjejerna. Lyssna på kvinnorna!

Vi säger ju att det ÄR ett problem.

Varför skulle vi säga det om det inte fanns. Alla vi kvinnor.

Vilken enormt stor konspiration det skulle vara annars. Imponerande!

Nej problemet är förstås inte killarna som kämpar för feminismen. Och dom finns. Men, ärligt talat, dom är INTE många. Antagligen finns det fler utövande sumobrottare än aktivt kämpande manliga feminister…i Sverige.

Och det är heller inte många män som aktivt hatar feminism. Dom är antagligen ännu färre än sumobrottarna, i Sverige.

Dom flesta män är tysta.

Dom håller inte med feministhatarna men dom skriver inte heller några facebookinlägg om problemet. Dom bara fortsätter i sin vardag, med sina rutiner och vandrar vidare i den struktur dom är vana vid. Helt utan att reflektera. Nästan. Men dom orkar inte ta det längre än en flyktig tanke ”f-n vad jobbigt”.

Dom blir nog lite provocerad när en ung arg tjej tröttnat på den rådande strukturen och kräker ut sin frustration över något som vi alla borde reagera på.

Och tänker då ”men slappna av nu bruden” och någon kanske tänker ”titta, det är sådär dom inte ska hålla på, för då tycker andra att dom är extremfeminister”

Men dom unga tjejernas reaktioner är en sund respons på samhällets strukturer.

Killar som inte kommer fram i samhället pga utanförskap kallas ofta ”värstingar” och får då hjälp (vilket dom absolut ska ha) och får åka på seglatser mm för att lära sig samarbeta och hantera sin ilska mm.

Men arga tjejer slåss oftast inte, dom blir verbala.

Fast skillnaden är att så fort en tjej blir arg och frustrerad och ”skriker” i sociala medier så får hela feminismen stryk. Och dessutom missar man helt poängen.

Lyssna på vad dessa tjejer verkligen säger, istället för att fastna och reta sig på HUR dom säger det.

Dom har ju rätt!

Personligt är godast

Talartips 1

Personligt är godast

Vill man bli en riktigt bra talare ska man alltid vara personlig. Personligt är godast.

Väcks av Eon-gubben som ska kolla värmepannan. En riktigt go snubbe med härligt bred skånska.
Han börjar med att kärleksfullt utropa ”åh kolla en finputsad 101:a, såna gör dom inte längre” när han ser den i källaren och han ser uppriktigt lycklig ut.
Han är väldigt bjussig med personliga historier, från grannar (hans grannar,  inte mina tyvärr) och om hur min panna funkar.
Och gör både ett professionellt, passionerat och personligt intryck.
Han vet vad han gör, han älskar det han gör, och han berättar om det så även mitt intresse för min värmepanna börjar väckas.
Precis så vill man ha en talare på scenen också.
Kunnig, passionerad, personlig!

Möteskultur

Svensk korrekthet och BNI

Möteskultur

Vi har en speciell möteskultur i Sverige. Det märks inte minst när jag är på mina BNI-möten.
Nej inte BMI utan BNI. = Business Network International.
Det är ett ”internationellt nätverk för företagare med syftet att skapa affärer genom personliga rekommendationer” står det i Wikipedia.
Låter lite maffia, men vi är ju svenskar med föreningstraditioner, så trots att det finns försök till ”amerikansk anda”, så blir det ett ”Ramlösa-möte” med vanliga svennar (ibland med utländsk härkomst) som stöttar varandra i små- och mellanföretagandet.
När jag gick in som medlem var jag rädd att det skulle bli stelt, opersonligt och tråkigt. Men mina fördomar krossades åter. (…och det bara lite småstelt)
Och som vanligt kom alla medlemmars fina egenskaper fram när man pratar riktigt med varandra. Och inte bara visar upp en korrekt bild.
Det gör vi för ofta. Framförallt på talarscenen. Vi vill vara korrekta. Så korrekta så att det blir luddigt och ganska tråkigt.
Men en riktigt bra talare blir personlig
Och det är bl.a det jag försöker förmedla när jag coachar!

Sportlov i Skåne

Sportlov i Skåne

Sportlov och lust

Kan man verkligen ha sportlov och lust i samma mening?
Dock blir det inga sportaktiviteter denna vecka, om inte ”sitta vid dator ” blivit en OS-gren. (och det skulle
jag inte veta, eftersom jag inte heller tittar på sport)
Jag måste erkänna att jag inte särskilt många gånger sportat under just sportlovet.
Två gånger har jag åkt skidor (kände mig då som Pernilla Wiberg i backen…såg nog ut som Eddie the Eagle)
Men jag har ju också jobbat som dansare och därför aldrig behövt motionera.
När jag slutade dansa provade jag att gå på gym och liknande.
Tyckte det var vansinnigt tråkigt. Och jag drivs av lust och passion.
Och det får jag utnyttja när det gäller motionen.
Jag älskar att dansa fortfarande och när jag gör det glömmer jag att jag samtidigt motionerar.
Så lätt lurar man hjärnan.

Glad alla hjärtans dag!

Kärlek och frieri

Nu är det för sent, men till nästa år kanske du behöver hjälp med ditt tal inför att du ska fria till din framtida make/maka eller fråga chans på kollega Hasse eller vad hen nu heter.
Och självklart så att du får ett ja och inte ett nej eller vet ej (eller som vi skrev i svarsrutorna på fråga-chans-lappen; ja, nej , kanske)

Eller du kanske tror att det bara är företagsledare som behöver en talcoach?

Ska du hålla tal på ett bröllop, begravning, födelsedag, jubileum eller liknande är det till din fördel att komma väl förberedd.
Efter alla mina år som komiker, konferencier och föreläsare vet jag hur man ska lägga upp ett tal, framföra det för att få riktigt bra respons! Och jag älskar att vara talarcoach.
Kontakta mig på info@lenafrisk.nu för att veta mer om hur jag som talarcoach kan hjälpa DIG!

Hur mycket kärlek får plats under ett år?

Ja hur mycket kärlek får plats under ett helt år? (jag tror det är ungefär lika mycket som sand på Gotland,  mygg i ett norrländskt tält, gurkor i Västerås…)
Och hur mäter man det?
Vad tror du?

Ha en underbar Alla Hjärtans Dag!

Lenas vecka 7

Måndag

Sitter och sammanfattar fredagens talarcoachning med en grupp föredragshållande körskolelärare. Mycket kul!

Mina fördomar både bekräftades och sprack. Det fanns bl.a en präst i det gänget!!!

Läser med glädje alla deras fina feedback.

(och skäms lite när jag tänker på att det finns inget ställe som jag svär lika ofta som när jag sitter i bilen och kör)

Tisdag

Sitter på kontoret  och skriver hela förmiddagen. Dels texter till nya hemsidan (med en sträng webmaster hängande över mig i luren) men förbereder mig inför nya talcoach-uppdrag.Gör en värsta 5 fel-lista (återkommer om den)

Ska sedan ha möte med ett bokförlag. Dom har antytt att dom är intresserade av att ge ut mig. Spännande. Får återkomma om detta.

Onsdag

Mötet på bokförlaget gick väldigt bra. Väldigt. Så nu måste jag skriva ännu mer. Dock lite hemligt ännu.

Förbereder sedan texter till en föreläsare som jag coachar. Går igenom texten och ser vad som kan förbättras och göras ännu mer personligt.

Så att man minns budskapet. Vi minns ju bara sånt som berör oss känslomässigt.

 …typ att tåget blir försenat 

Torsdag

Pratar i telefon halva dagen. Är mentor till 7 st som jag har frekvent  telefonkontakt med. Och det ger mig så mycket! (dock inte en spänn…men trots vad alla kapitalister hävdar, så är pengar inte allt, och jag skulle säga; inte ens hälften)

Jobbar sedan vidare med nya hemsidan. Vill kunna hantera den själv. 

Dock finns inte riktigt motivationen att lära mig den tekniken.

Tar hellre en kaffe.

Fredag

Nätverksmöte på morgonen. 7.30!!! Vem har bestämt att detta är en bra idé?

Gå upp innan solen…det kan inte vara meningen.

Men det är ett kul möte och jag får en massa kontakter och tips på vilka som behöver en talarcoach! Bl.a av någons man som sett en otroligt seg föreläsning.

Ja, ge mig hans nummer så löser vi det!

Lördag

Nu är det faktiskt helg  (idag alltså) inte normalt sätt. Annars är lördag en vanlig arbetsdag.

Njuter av låååång brunch med goda vänner och spenderar sedan resten av dagen att renovera vidare i tonåringens nya rum.

Inget av det rosa får vara kvar. Såklart.

(skriver sedan vidare lite på kvällen…fusk)

Söndag

Veckans dansträning. Underbart. Och här ska jag ge världens bästa träningstips; Håll i kursen! 

Då går det liksom inte att börja förhandla om det verkligen går att komma iväg idag. ”jag har ju tvätt, deklarationspapper…en rea att ta hand om!

Du måste dit.

Och jag ångrar mig aldrig!

Omstart

Hej o hopp.

Helgerna är avklarade, alla nyårslöften redan brutna, januarifattigdomen förbi och vi är mitt i oxveckorna, då vi likt oxar drar alla bördor i en jämn plåga helt utan pauser (jaja oxarna är sedan länge pensionerade på fälten, och jag är en komiker…men tänk lite metaforiskt för h-vete)

Den skånska vintern är till för eftertanke….och lidande…men det är också då man får nya insikter.

Som t.ex att jag behöver se över min hemsida. Den har stått och stampat på samma fläck lika länge som Martin Timell hamrat snett i TV4!

Så dags för nystart.

Eller rättare sagt OMstart.

För det är då man ser till att alla OM blir av. Ni vet:

-OM jag skulle ta och rensa i källaren

-OM jag kunde gå ned 10 kg och börja träna

-OM jag kunde få min man att gå ned 10 kg och börja träna…

Med hjälp av Malmövädrets gråa uttråkande vinterväder, helt utan känslomässiga toppar (det är ju i december vi skåningar upprörs av snö och halka) så föds nya tankar och idéer och en lust att göra alla (nåja vissa) OM till verklighet.

I alla fall är det så i min hjärna i januari. Andra har kanske sin mest hektiska tid i jan/feb, men i en komikers vardag är det ganska stiltje då.

Alla fester, KICK OFFS, utbildnings och inspirationsdagar är pausade och behovet av en komiker är lika stort som bikinis på en Skottlands-semester.

Lite lite bättre är det med talacoachningen.

Företagen har också omstarter nu och får ibland insikter om hur tråkiga deras föredrag är. Och att man kanske ska ta in professionell hjälp av en talarcoach..

Och just det är något jag på allvar börjat med förra året, efter att ha fått en massa förfrågningar från annat håll än dom vanliga: ”ungkillesomvillblikomikermenredantyckeratthanärdetochintebehövergåenkurs-förfrågningar som jag haft i mer än 15 års tid. Dom kurserna är visserligen också kul, mest för att man får vara elak mot unga människor…

Men sedan ett par år har jag även fått mail och samtal av chefer, föreläsare,  projektledare mm som velat förbättra sina tal.

Och det är såååå kul.

Dels för att jag är bra på det, och vet vad som händer i en publik, vad dom tänker och känner (låt detta vara slut snart…)

men också för att jag får träffa så intressanta människor och nya branscher som jag inte visste ett skvatt om.

Så med denna arbetsuppgift på min nyaste sträng på min lyra (vem vet vad en lyra är nuförtiden?) så behöver ju hemsidan få en rejäl Omstart.

Och den börjar NU!

© 2024 Lena Frisk | Webbplatsen är byggd av Pixelbruket