9 november 2016
Orden är som ett slag i magen
Det var ju bara ett skämt att han ställde upp. Ett obehagligt skämt, men något som inte skulle kunna hända och därför inte kändes så farligt.
Men nu har han vunnit. WTF???
Hur ——- kunde det ske?
Hur kan en man som har så brutala åsikter bli president i en västerländsk demokrati?
Har folk inte lyssnat på vad han sagt?
Han säger ju att han vill bygga en mur mot Mexiko, att han vill ta kvinnor på muttan, att han inte tänker hjälpa Syrier på flykt och han ska stoppa invandring av alla muslimer, att han är förtjust i Putin, att han vill fängsla Hillary, att han vill säga upp handelsavtal med Asien, att han tror inte på klimathotet utan vill starta upp kolgruvorna i USA igen för att skapa jobb mm
Lyssnar man inte? Eller vill man ha det så?
Eller hör man något annat?
Jag tror man hör en kompromisslös ledare. Man är trött på kompromisser.
Man vill ha en ledare som är brutal och kan lösa både konkreta och diffusa hot, som IS och klimatet. Som säger att han ska förinta IS och att klimathotet inte finns. Så skönt!
Man hör med logiken; ”han är rik och framgångsrik därför kan han göra USA rikt och framgångsrikt”
Man hör med en känlsa av samhörighet. Han säger vad jag tänker; ”kvinnor kan inte leda ett land” ”nej jag hatar inte kvinnor, jag älskar kvinnor…framförallt vackra kvinnor med stora bröst”
Att vara en diplomatisk, kompromissande smart politiker är nödvändigt men otacksamt.
Klimathotet märks liksom inte så mycket än, men bristen på jobb märks direkt.
Bra integration märks inte, men kriminalitet och terror märks.
Goda relationer med andra stater märks inte, men dom dåliga märks.
Folk lyssnar inte med huvudet utan med känslorna. Vilket kan vara bra om man ska rädda en valp, men inte styra ett land.
Risken är att man får det han sagt och inte det man hört.
Så nu behövs det vältaliga pedagogiska politiker som kan lära folket hur saker och ting fungerar och sitter ihop.
Men det går inte at nå ut med en tråkigt politikervokabulär, ska man nå den stora grupp som nu vaknat, som känner en massa, men har noll koll, så måste man skriva starka känslosamma tal.
Hörde Stefan Löfvén och Jimmie Åkesson uttala sig om USA-valet.
Och då ser jag det igen:
Stefan, en klok, lugn, diplomatisk, demokrat, men ack så mördande tråkig.
Jimmie, en rasist, men som har förstått hur man når ut med ett enkelt känlo-späckat språk.
Dags att göra något åt detta!!!
26 augusti 2016
Jag är sällan tyst.
Det tänker nog alla som träffar mig.
Fast det är inte helt sant. Jag är tyst många stunder. Som när jag sover t.ex…
Men faktiskt även långa stunder under dagen när jag jobbar.
Eftersom jag är enkvinnsföretagare så sitter jag allt som oftast på mitt kontor och skriver, mailar samt googlar på skit…i min ensamhet.
Min man har däremot ett jobb där han hela dagarna träffar massor med folk och när han kommer hem behöver han stänga av och bara ha tyst och stilla omkring sig.
(ni fattar problemet att va gift med mig då…)
Men han har sina knep att få lite tyst omkring sig ”älskling det är Holland-Spanien ikväll, ska vi se det?”
Då hittar jag på annat.
Jag tror han kollar matchen…men är inte helt säker
Men det slår mig att även jag, som är en brutalt social person och älskar att prata med alla, har ett stort behov av stillhet.
Och jag har funderat på varför.
Det borde ju egentligen vara helt onödigt, rent evolutionärt. Vi utvecklas ju av att kommunicera med andra…åtminstone vissa…
Men av någon anledning behöver alltså hjärnan pausa för att ladda, bearbeta och skapa nytt.
Jag märker det själv jättetydligt när jag t.ex dammsuger och inte KAN prata med, eller lyssna på någon. Då far mina tankar direkt iväg och plötsligt har något nytt poppat upp i huvudet som inte hade kommit fram om jag samtidigt hade pratat med eller lyssnat på någon.
Och detta händer alltså INTE om jag lyssnar på radio, spotify eller någon podcast. Även om jag då själv är tyst….för det mesta.
Utan det bästa kreativa resultatet får jag om jag både har tyst omkring mig, samt gör något enkelt och monotont, typ diska, köra motorväg, stryka hela familjens tvätt
…även om jag då är lite irriterad samtidigt…
Men ibland kan det ta ett tag innan jag kommer ihåg att jag mår bra av att stänga av TVn för att låta hjärnan få eget spelrum.
Om jag t.ex kollar en film händer ju inte mycket kreativt i min egen hjärna
och inte pga filmens kvalité, utan för att jag bara blir en passiv åskådare och hjärnan måste bearbeta det som stoppas in i den.
Om jag inte stoppar in något hela tiden lämnar jag plats åt min egen hjärnas ”filmproducent” att skapa film.
Det märks tydligt när man drömmer att hjärnan har enorm kapacitet till kreativitet.
Man kan bli rädd för sig själv ibland. Herregud, vad har jag i huvudet egentligen?
I sömnen har jag mördat, skadat barn, haft opassande relationer med äldre släktingar. Och inte för att jag är mer störd än andra (…eller kanske lite) men framförallt för att våra hjärnor inte har någon moralisk spärr eller logik under sömnen.
Inte heller något utifrån som stör, utan bara våra egna synapser och elektriska impulser eller vad det nu är som rör sig i huvudet, som far runt och skapar och hittar på skit.
Så för att bli den kreativa person vi är, behöver vi ha det tyst och lugnt ibland.
Och det är inte helt lätt i vår urbana omgivning. Överallt strömmar ljud men också rörliga bilder som våra hjärnor helt utan impulskontroll dras till.
Min stackars man var en gång i Las Vegas, där han höll på att förlora förståndet.
Ingenstans fanns det någon ljud-fredad plats. Inomhus, utomhus, på toaletten, i parken var det högljudd musik. Och den blandade sig med casinoplingande, flipperspels-klonkande, trafiktutande och gatuartists-skrikande (…för att dom blev arga när ingen betalade dom)
På en sådan plats får hjärnan inte en chans att sätta igång kreativiteten. Och det är ju för allt i världen inte meningen i Las Vegas heller.
Där är tanken att man ska göda sin missbrukshjärna och konsumera så mycket som möjligt tills fickan (=kreditkortet) är tomt.
Men även i våra egna stadskärnor är det väldigt mycket ljud som ligger som en rörig kuliss i bakgrunden och stör vår kreativitet.
Musik i alla butiker, restauranger och på caféer (som ofta är starkare än vad som går att prata till) men det kan givetvis vara mysigt och lugnande också. Att tänka sig en hel tyst stad skulle vara ännu mer skrämmande.
Problemet är att vi själva tillför ytterligare intryck med våra mobiler. Det ringer, det sms-plingar och surrar, folk pratar med andra (varför pratar alltid korkade människor extra starkt?)
Jag märker själv att jag kan bli stressad efter en stund på ett café. Och det tar mig lång tid att förstå varför. Musiken är för stark och jag själv kan inte låta bli mobilen.
Men delar av detta kan jag ju lösa själv. Men det gör jag inte.
Alltså måste jag aktivt söka mig till omgivningar där jag får det tyst och stilla
och till situationer där jag inte kan använda mobilen.
Typ en simtur, (fast helst inte i ett pojk-skränigt badhus, utan i en insjö nånstans.
Detta är inte helt enkelt i Malmö innerstad.
Så jag behöver hjälp med idéer.
En lösning som jag funderat på är att gå runt med mopedhjälm (som är väldigt ljudisolerande)men det får jag inte för familjen…
Tips?
28 mars 2016
Lite läskigt är det för en talarcoach att se hur en ”rå” talare som Trump lyckas påverka sina åhörare. Med hans åsikter borde han vara förminskad till ett Kalle Anka-parti i marginalen.
Men det är just med sin enkla råa argumentation-teknik han vunnit framgångar tror jag. Givetvis har hans kändisskap gjort sitt, ihop med det faktum att han är en mångmiljardär som har råd med en massa utspel och TV-kampanjer förstås.
Men hans sätt att tala är det som nu håller på att ta honom till presidentposten (gud förbjude)
Genom att uttrycka sig så diametralt olika från alla dom andra kandidaterna, utmärker han sig och ger politikertrötta väljare ett helt annat språk att reagera på. Det är inte så balanserat och eftertänksamt, utan fullt av starka uttryck, känslor och sånt som man säger privat till sina vänner. Man känner igen sin frustation. Genom att inte vara diplomatisk tränger han igenom rutan och in till folk som känner ”ja nu får det vara nog, jag vet inte hur, men nu får det vara nog”
Dock har nog inte Trump heller någon bra koll på hur…
En annan talare som använder sig av en effektiv talteknik är Bernie Sanders. En politiker som kommit in förhållandevis sent i processen och nästan utan medel närmar sig Hillary Clinton i mätningarna. Men genom att var en otroligt duktig och effektiv talare har han nått fram med sitt budskap. Han eldar massorna genom att skapa bilder, personliga berättelser som man lätt förstår. Han bygger pedagogiskt upp visioner och framtidshopp. Han glömmer aldrig vad som är det viktigaste i sitt budskap, det återupprepar han hela tiden. Mycket effektivt.
Så antingen du gillar demokrater eller republikaner så kan du se hur de olika kandidaterna når fram med sina olika retoriska förmågor.
Själv hoppas jag amerikanska folket ser igenom Trump!
24 februari 2016
Talartips 1
Personligt är godast
Vill man bli en riktigt bra talare ska man alltid vara personlig. Personligt är godast.
Väcks av Eon-gubben som ska kolla värmepannan. En riktigt go snubbe med härligt bred skånska.
Han börjar med att kärleksfullt utropa ”åh kolla en finputsad 101:a, såna gör dom inte längre” när han ser den i källaren och han ser uppriktigt lycklig ut.
Han är väldigt bjussig med personliga historier, från grannar (hans grannar, inte mina tyvärr) och om hur min panna funkar.
Och gör både ett professionellt, passionerat och personligt intryck.
Han vet vad han gör, han älskar det han gör, och han berättar om det så även mitt intresse för min värmepanna börjar väckas.
Precis så vill man ha en talare på scenen också.
Kunnig, passionerad, personlig!
23 februari 2016
Svensk korrekthet och BNI
Möteskultur
Vi har en speciell möteskultur i Sverige. Det märks inte minst när jag är på mina BNI-möten.
Nej inte BMI utan BNI. = Business Network International.
Det är ett ”internationellt nätverk för företagare med syftet att skapa affärer genom personliga rekommendationer” står det i Wikipedia.
Låter lite maffia, men vi är ju svenskar med föreningstraditioner, så trots att det finns försök till ”amerikansk anda”, så blir det ett ”Ramlösa-möte” med vanliga svennar (ibland med utländsk härkomst) som stöttar varandra i små- och mellanföretagandet.
När jag gick in som medlem var jag rädd att det skulle bli stelt, opersonligt och tråkigt. Men mina fördomar krossades åter. (…och det bara lite småstelt)
Och som vanligt kom alla medlemmars fina egenskaper fram när man pratar riktigt med varandra. Och inte bara visar upp en korrekt bild.
Det gör vi för ofta. Framförallt på talarscenen. Vi vill vara korrekta. Så korrekta så att det blir luddigt och ganska tråkigt.
Men en riktigt bra talare blir personlig
Och det är bl.a det jag försöker förmedla när jag coachar!
22 februari 2016
Sportlov i Skåne
Sportlov och lust
Kan man verkligen ha sportlov och lust i samma mening?
Dock blir det inga sportaktiviteter denna vecka, om inte ”sitta vid dator ” blivit en OS-gren. (och det skulle
jag inte veta, eftersom jag inte heller tittar på sport)
Jag måste erkänna att jag inte särskilt många gånger sportat under just sportlovet.
Två gånger har jag åkt skidor (kände mig då som Pernilla Wiberg i backen…såg nog ut som Eddie the Eagle)
Men jag har ju också jobbat som dansare och därför aldrig behövt motionera.
När jag slutade dansa provade jag att gå på gym och liknande.
Tyckte det var vansinnigt tråkigt. Och jag drivs av lust och passion.
Och det får jag utnyttja när det gäller motionen.
Jag älskar att dansa fortfarande och när jag gör det glömmer jag att jag samtidigt motionerar.
Så lätt lurar man hjärnan.
21 februari 2016
Kärlek och frieri
Nu är det för sent, men till nästa år kanske du behöver hjälp med ditt tal inför att du ska fria till din framtida make/maka eller fråga chans på kollega Hasse eller vad hen nu heter.
Och självklart så att du får ett ja och inte ett nej eller vet ej (eller som vi skrev i svarsrutorna på fråga-chans-lappen; ja, nej , kanske)
Eller du kanske tror att det bara är företagsledare som behöver en talcoach?
Ska du hålla tal på ett bröllop, begravning, födelsedag, jubileum eller liknande är det till din fördel att komma väl förberedd.
Efter alla mina år som komiker, konferencier och föreläsare vet jag hur man ska lägga upp ett tal, framföra det för att få riktigt bra respons! Och jag älskar att vara talarcoach.
Kontakta mig på info@lenafrisk.nu för att veta mer om hur jag som talarcoach kan hjälpa DIG!
Hur mycket kärlek får plats under ett år?
Ja hur mycket kärlek får plats under ett helt år? (jag tror det är ungefär lika mycket som sand på Gotland, mygg i ett norrländskt tält, gurkor i Västerås…)
Och hur mäter man det?
Vad tror du?
Ha en underbar Alla Hjärtans Dag!
8 januari 2016
Hej o hopp.
Helgerna är avklarade, alla nyårslöften redan brutna, januarifattigdomen förbi och vi är mitt i oxveckorna, då vi likt oxar drar alla bördor i en jämn plåga helt utan pauser (jaja oxarna är sedan länge pensionerade på fälten, och jag är en komiker…men tänk lite metaforiskt för h-vete)
Den skånska vintern är till för eftertanke….och lidande…men det är också då man får nya insikter.
Som t.ex att jag behöver se över min hemsida. Den har stått och stampat på samma fläck lika länge som Martin Timell hamrat snett i TV4!
Så dags för nystart.
Eller rättare sagt OMstart.
För det är då man ser till att alla OM blir av. Ni vet:
-OM jag skulle ta och rensa i källaren
-OM jag kunde gå ned 10 kg och börja träna
-OM jag kunde få min man att gå ned 10 kg och börja träna…
Med hjälp av Malmövädrets gråa uttråkande vinterväder, helt utan känslomässiga toppar (det är ju i december vi skåningar upprörs av snö och halka) så föds nya tankar och idéer och en lust att göra alla (nåja vissa) OM till verklighet.
I alla fall är det så i min hjärna i januari. Andra har kanske sin mest hektiska tid i jan/feb, men i en komikers vardag är det ganska stiltje då.
Alla fester, KICK OFFS, utbildnings och inspirationsdagar är pausade och behovet av en komiker är lika stort som bikinis på en Skottlands-semester.
Lite lite bättre är det med talacoachningen.
Företagen har också omstarter nu och får ibland insikter om hur tråkiga deras föredrag är. Och att man kanske ska ta in professionell hjälp av en talarcoach..
Och just det är något jag på allvar börjat med förra året, efter att ha fått en massa förfrågningar från annat håll än dom vanliga: ”ungkillesomvillblikomikermenredantyckeratthanärdetochintebehövergåenkurs-förfrågningar som jag haft i mer än 15 års tid. Dom kurserna är visserligen också kul, mest för att man får vara elak mot unga människor…
Men sedan ett par år har jag även fått mail och samtal av chefer, föreläsare, projektledare mm som velat förbättra sina tal.
Och det är såååå kul.
Dels för att jag är bra på det, och vet vad som händer i en publik, vad dom tänker och känner (låt detta vara slut snart…)
men också för att jag får träffa så intressanta människor och nya branscher som jag inte visste ett skvatt om.
Så med denna arbetsuppgift på min nyaste sträng på min lyra (vem vet vad en lyra är nuförtiden?) så behöver ju hemsidan få en rejäl Omstart.
Och den börjar NU!
